Dagen spenderades turistande runt Minneapolis som känndes enormt liten när man kommer från Chicago. Just det faktum att den var så liten gjorde hela staden mysigare och personligare än Chicago. Vi gick runt i det lite yngre uptown och shoppade i grymma second hand butiker, kollade in downtown och Mississippi samt käkade lunch i det lite coolare området vid universitetet, Dinkytown (Där Bob Dylan bodde förut!). Mysigt med en stad man faktiskt kan vandra runt i också, till skillnad mot Chicago där det är i princip omöjligt att gå mellan olika stadsdelar då staden är så enormt stor.
Bob Dylan. Till vänster: Väggmålning om låten Posetively 4th street på gatan den handlar om. Nere till höger - Bob Dylans gamla lya. Uppe till höger - Bob Dylan himself.
Lördagskvällen inleddes med en öl/musik session på lägenhetskomplexets terass i solen. Helt underbart! Sedan var det förfest i Viktors lägenhet som stod på schemat. Hela kalaset blev riktigt lyckat och runt 11-tiden drog vi oss mot baren Downtime. Baren var riktigt grym med ett hiphop/jam-band som lirade. Mycket dans blev det! Fyllekäk blev det också. På en pizzeria i närheten, sjukt goda pizzaslicer. Viktors var lite väl stark bara :P
På söndagen drog vi till Mall of America, USAs största köpcentrum. Sjukt stort är en underdrift. Det var en nöjespark och vattenpark omgiven av fyra helt enorma köpcentrum. Till vår besvikelse var de flesta butiker stängda på grund av påskfirande dock... Vi drog till Minnehaha park i närheten istället och checkade in ett läckert vattenfall!
På kvällen var vi ute och åt med Viktors kompis Annie på en Algerisk restaurang i tvillingstaden St Paul (Minneapolis/St Paul är ungefär USAs version av Jönköping/Huskvarna om men i lite större skala). Jag käkade en grymt smarrig grillad lax med tappenade. Efter middagen var vi både extremt trötta så vi åkte hem och sov. Söndagen spenderades i en buss hem. 8 timmar buss i vaket tillstånd kan mycket väl vara det tråkigaste man kan göra. Allt som allt var det en riktigt lyckad helg i alla fall! Hade varit roligt att åka upp och hälsa på honom fler gånger men jag har inte riktigt tid med det. Har nämligen inte ens en månad kvar i Chicago!
2 comments:
det var en deprimerande tavla!
I know! Sjukt cool dock.
Post a Comment